Årets lammskinn

Roligt att lämna iväg lammskinnen till beredning i tid så att de kommer tillbaka innan jul. Perfekt julklapp! Jag lämnar dem till Tranås Skinn och de bereds i Sverige. Åtta skinn finns i år, två av dem är oklippta, de övriga är 35 mm klippta och tvättbara.

1. Tvättbart i 35 mm hårlängd. Litet hål i huden (se bild) Jämna lockar och jämn fin silvrig färg. Pris 1500:- SÅLT

 

2. Jämt mörkgrå färg, något ojämn lock i kanterna. Pris 1700:-  SÅLT

3. Fin mörkgrå färg, stor lock. Pris 1800:-

4. Fin lock, något ljusare mörkgrå (nästan mellangrå) Pris 1800:- SÅLT

5. Fin lock och glans, mörkgrå, Pris 1800:- SÅLT

6. Ljusare färg, nogt ojämn lock, ljusa sidor, pris 1500:-

7. Mattskinn (full hårlängd, ej tvättbart) Glansigt och fin färg, något ljusare på ryggen, pris 2200:-

8. Mattskinn (full hårlängd, ej tvättbart) jämn mörk färg, glansigt, pris 2500:-

Jag skickar gärna skinnen med posten om du inte kan hämta. Frakten kostar 100 kr.

Ring eller maila om du är intresserad av något lammskinn, 070-2984041, pernilla@pernillas.nu

Vilken vurpa

Förra helgen tävlade Pinglan och Elin i sydslätten. Årets sista start. Vid framridningen till Lc gick superfint! Lugnt och bra på framhoppningen med. Rundan gick fint, Pinglan var ganska lugn och lyssnade, men såklart pigg! Tyvärr tappade de rytmen i en sväng där de fick bryta av till trav eftersom en ponny stod ivägen. Hindret precis efter svängen revs och tyvärr ett till efter det.

Sen började det regna och blåste som bara den…

Inför lb gick Pinglan superfint på framridningen, och hon var lugn och fin på framhoppningen. Vi har varit med om annat :-)

Första hindrens gick väl bra. Sen var där ett ut ur kortsidan som de rev, en raksträcka mot kombinationen där Pinglan ökade lite. Sen gick det så fel, kom helt fel på, Pinglan fick bommar med sig med frambenen, snubblade, E föll av och Pinglan slog runt helt och rullade mot och nästan på E. Så läskigt att se!

Ambulans hämtade E och man visste ju inte hur det gått med rygg och så.
Pinglan var halt på höger bak och ville inte stödja på vänster fram. Efter en stund stod hon på benet och kunde gå själv till stallet. Veterinären kom och kollade henne, och han kunde konstatera att hon var mest mörbultad så hon fick smärtstillande innan vi sakta åkte hemåt.
Fick höra senare att även E klarat sig fint och bara var mörbultad. Så skönt! De hade änglavakt båda två!

Globen…

Nu pågår Globen horse show. Och jag är inte där… Vad fint det var när man bodde i Uppsala och tog tåget dit snabbt och lätt. Följer live på svtplay och saknar. Blev så otroligt imponerad av Lorentz med hans uppvisning i frihetsdressyr!! Helt sjukt bra! Tolv fria vita hästar, hur lydiga som helst. Han red ungersk post på två av dem och de var som klistrade vid varandra, alla tolv på rad. Grymt!

Hoppträning

Elin tränar med Pinglan för Ulrika varje onsdag. Roligt är det! Idag blev det träning ihop med Dimmans Eros och hans nya pilot Moa. Roligt med två syskon som är så olika till utseendet. Men något har de gemensamt och det är arbetsviljan och hoppglädjen!!

20111102-205304.jpg

Penny på utställning!

Som föl visades Penny vid två tillfällen med bra poäng. Jag tyckte det skulle vara roligt att visa henne nu som tvååring. Svårt med unghästar i växtfas, men man kunde få en bild av hur landet ligger.

Så jag anmälde henne till utställningen i Bollerup. Övertalade Therese att visa henne, mest eftersom att Therese är väldigt duktig på det, och för att hon var tokladdad på fredagkvällen. Tänkte att jag nog inte skulle få till ett enda travsteg där…

På lördagen fixades Penny i ordning, tvättades och manen knoppades. Valt fel ras :-) new forest är ju enkelt med lös man, men ridponnyer ska uppenbarligen knoppas (och svansen bör visst flätas med men det gjorde inte jag..)

Iväg i god tid till utställningen och Penny uppförde sig som en pärla. Jag lastar henne själv och hon stod lugn och vilade bland de andra ponnyerna på plats. Nu var hon i och för sig inte lika taggad som kvällen innan, skönt för då kunde man kanske be henne om lite mer trav utan att hon skulle börja hoppa jämfota :-)

Visningen gick bra, och gångarterna visades så bra det gick för dagen. Poängraden blev:

Typ: feminin, långlinjerad – 8

HHB: vackert huvud, högt ansatt hals, markerad manke, bra bog, välvinklat kors – 8

Ben: rel. korrekt, benad för storleken – 8

Skritt: lång taktmässig – 8

Trav: markbunden m svagt påskjut – 7

Liiiite trist där med traven… Jag vet ju att hon kan trava som den mini Bernsteinhästen hon är :-) Men det var inte många ponnyer som inte fick just den kommentaren. Beror det på att gräsplanen där hästarna visades lutade lite nedåt (hästen måste bromsa lite), eller har domaren dålig fantasi, eller ser han ingen skillnad på hur 15 olika ponnyer travar. För det var stor skillnad på flera.

Jaja, hon fick i alla fall 39 p och klass 1, och i BIR ringen blev hon fjärde bästa ridponny. Roligt!

Passade på att ta lite fina bilder av henne när hon ändå var fixad :-)

 

Jill 1444/2011

jag hade stora ambitioner om att blogga mycket om hela valptiden, men det blev inte så… tidsbrist, eller något.

Jill har alltså blivit registrerad, och alla andra nödvändigheter som vaccinering och så, och hon är nu 11 veckor gammal! Det är nu man ska säga att dessa 11 veckor har gått fort :-)

Jill, 8 veckor, undrar om det går bra att beskära denna kvist :-)

Nu har jag typ glömt allt som jag tänkt skriva om… Förra veckan hade jag semester, åkte på en liten road-trip till mellansverige i några dagar för kalas och träff av vänner. Annars är Jill med på jobbet och det år fint. Hon är bara glad, social och hur trevlig som helst. Hon verkar än så länge lika lugn och trevlig som Sophi, precis vad jag önskade! Hon har nog ärvt sin exteriör av sin far, väldig lik honom i profil och ganska ”satt” och kraftig i typen :-) ett litet soffbord :-)

När Jill var ca 6 veckor gammal började man se lite vallning, springet avslutades gärna med en fryst rörelse. Sen försvann det ett tag men nu är det tillbaka, hon har upptäckt att man kan valla höns! Det är ju gulligt att se med en så liten :-)

Valpen växer

och växer, och växer…. Sophi har mycket mjölk! Har minskat på fodret till henne så att mjölkproduktionen ska anpassa sig till bara en valp.

Allt går bra. Ingen feber på Sophi (så skönt!) och hon låter bli såret. Det är bra för det är liksom inbäddat bland de mjölkfyllda juverdelarna så hon kommer inte riktigt åt det. Hon slickade lite på såret i fredags så jag håller koll på henne. Lånade en såndär uppblåsbar krage, men den var tyvärr för liten. har exprimenterat med diverse omläggningar utan framgång… Vill inte ha vanlig tratt på henne för då kommer hon inte åt att sköta valpen ordentligt och blir så begränsad.

Med all mjölk själv så växer man bra. Hon känns redan så mycket stadigare. Livlig och så envis, särskilt när jag vill att hon ska äta på en specifik spene… :-) Hon har varit brun under svansen hela tiden, men nu ser man på kinderna och över ögonen också. Kommer nog att få mer brunt än Sophi då hon redan har fler än sju bruna strån över ögonen…

En bild från i torsdags.

Det händer mycket på några dagar, här en bild från igår. Lika lång som halva morsans bakben!

Välkommen Valp!

Det blir inte alltid som man tänkt sig…

Efter förra kullen funderade jag ett bra tag innan jag bestämde mig för att Sophi skulle paras igen på nästa löp, och den här gången skulle det vaccineras mot herpes. Sagt och gjort. Allt frid och fröjd. Ja förutom att jag fick kasta mig iväg till Danmark en sen onsdagskväll, eftersom jag troligtvis missat en del av Sophis löp då Me också löpte. Flytta om lite i schemat och åka en vecka tidigare.

I förra veckan när Sophi fick sin andra herpes-vacc röntgades hon också och två valpar syntes på röntgen. Kunde ju lika gärna röntga innan som efter, vilket jag säkert ändå hade velat göra för att säkert veta att ingen var kvar. Allt flöt på prickfritt och på onsdags morgonen var tempen nere i 36,6. Då var det att börja vänta. Den här gången kände jag i alla fall att det rörde sig i magen på Sophi! Allt var lugnt fram till kl 18 ungefär. Hon bäddade inget men hässjade lite och var fokuserad på sitt. Vid 18 gick slemproppen. Fortfarande inget bäddande och inga värkar… Strax innan klockan 19 såg jag mörkgröna flytningar. Inte bra. Konsultera vet., rask promenad, temp fortfarande under 38. Inget händer. Vet vile att vi skulle komma in så vi oackade in i bilen och körde. Tur att jag fått vets. mobilnummer! Inget hände under bilfärden, Sophi fick kalk, rask promenad – inget händer! Vet kunde känna att hon var helt öppen och ”borde” ha värkar. Och eftersom moderkakan lossnat från en valp, vilket de mörkgröna flytningarna visade, så måste de ut ganska kvickt. Så det blev snitt.

Satt i väntrummet och hörde tjoande från en valp! Vilken skön känsla, som lätt överskuggades av hur det skulle gå med Sophi. Operationen gick bra. Det var en död tikvalp. Troligtvis den som moderkakan lossnat ifrån. Den hade varit död ett dygn eller två. Sen var där en fullt frisk och livlig tikvalp till!! Så fin! Vi skyndade oss att åka hem när Sophi hade vaknat och valpen ätit lite.

Förberedde mig på en lång natt men världens bästa Sophi tog fint hand om sin valp! Jag vaknade av minsta lilla ljud och var uppe och såg så allt stod rätt till. Hela torsdagen kände jag mig mer eller mindre jetlaggad av trötthet. Också en olustig känsla av att inte kunna glädja mig helt över att det hittills gått bra (*pepparpeppar*) och att en valp var pigg och frisk.

Det kom ju upp många frågetecken. Nu hade jag en valp, men till vilket pris för Sophi? Stackars älskade hund… Men inte kunde man ju veta att det skulle gå såhär dåligt (igen!) då hade man ju aldrig provat ingen. Och alla som jag pratade med och frågade, prova igen sånt händer. jaja, men det kan uppenbarligen hända andra saker… Varför hade hon inga värkar? troligtvis eftersom en var död och en levande valp inte ger så starka signaler till tiken. Men hade de inte plockats ut så hade ju den andra valpen troligtvis också dött. vem vet när det hade satt igång. Varför var valpen död då? den här gången var det ju i alla fall inte herpes. var det kanske inte det sist heller? eller, om det hade varit 5-7 valpar så hade man inte reagerat så på att en var död. nu var det bara två, så då påverkades man väl mer. Jag tyckte att denna valpen inte hade lika svullen, rödaktig mage som de sist… men det kan man bara spekulera i.