Valpar!

Äntligen, äntligen!! Valpar! Ända sedan hösten 2008 är det planerat och hane utvald. Då tänkte jag att nä, föresten, jag väntar nog till vårlöpet i april. Men det kom inte i april, och det kom det brutet ben emellan. Med det brutna benet kom en massa komplikationer – till exempel MRSP bakterier. Vi fick vänta till de var borta och hoppa över årets januarilöp också.

Men nu i sommar har Sophi lämnat två fria MRSP prover med två månaders mellanrum. Nu räknas hon som fri!! Och kan därmed hanteras som en normal hund, och inte som en smittad :-)

Löpet väntades i augusti. Tur att vi hann med både rabiesblodprov (missade påfyllningen med 11 dagar i mars och fick börja om), MRSP prov nr 2 och ögonlysning innan. Tur också att Scot hann åka till Wales och tävla och komma hem igen! Det var lite nervöst där ett tag…

Ja, Ravensbrook Scot är det alltså som är far till valparna (ja, nu hoppas jag givetvis att hon är dräktig). Joel Svensson köpte honom från Skottland 2008 och jag såg hunden för första gången samma sommar. Spanade in Scot några gånger till på hösten innan jag bestämde mig. Scot såldes till Danmark 2010, så vi fick ju åka på en liten semester dit i år :-)

Jag har valt Scot för att han, precis som Sophi, är en hund med mycket driv. Scot har mycket pondus, kraft och mod. Sophi har också det, men jag skulle nog inte sätta ”mycket” framför utan det är ganska ordinärt. Båda två är också hundar med mycket motor och outtröttlig arbetsvilja, men de kan koppla av bra när det inte är arbete som gäller. Bra med socialt trevliga och lugna hundar :-)

Hoppas på valpar vecka 42!

Canada-resan slut…

Nu är man hemma i nästan-vår-Sverige. Idag regnade det och luktade verkligen gott!

Resans sist besök var i trakterna runt Dawson Creek, BC. Otroligt trevligt boende hemma hos två familjer. Fick se vinterbete soom skulle kunna fungera här också. Ett roligt äventyr med snösko-promenad. Det är dumt att tappa balansen då, för man kan inte ta för sig med armarna. då far man ner i meterdjupsnö och funderar på hur man ska komma upp, med ansiktet ner i snön. ja, det måste ha sett roligt ut!
Hem med den obligatoriska efter-flygresan-förkylningen. Jobbat en vecka, eller en och en halv, och det går ju snabbt att komma tillbaka till rutiner och rätt tidszon. Kändes som om jag gäspade mig igenom de där två veckorna i Kanada :-)

Nu har jag iaf MASSOR att se fram emot! Det här blir ett kul år!

Never trust a bison!

Det var verkligen länge sedan jag var rädd för ett djur… Brukar liksom inte vara det. Idag var vi på en farm där de har lite bison, så vi var med ute och fodrade dem. De är ju typ halvvilda och man kan inte lita på dem. Där satt vi på ett pick-up-flak när den största jättetjuren kom fram och åt höbås. Man kände sig väldigt liten, tur att jag hade Johanna mellan mig och jättedjuret :-) Kände verkligen att jag inte visste var jag hade han eller hur han skulle agera. Men såhär i erfethand var det kul, han var ju ”snäll” för att vara bison. Bilderna är fortfarnde i kameran, så det får bli en annan bild idag.

Lite fler reflektioner från det här landet. Det finns ofta fyrvägskosningar med stop-skylt. Då finns det ingen högerregel utan den som kommer först fram för köra först sedan alla stannat. Lite problem när där står flera bilar, vem kom först? Sen är de dåliga på att bygga hus, av plywood typ… Låter folk flytta in i inte helt färdiga hus, det skulle ju aldrig hända hemma…

Nähä, nu är det pizza-dags!

Canada!

I måndags började resan till Canada – min resa för att studera vinterbete. Flyg via Frankfurt och Toronto till Regina. När jag kom till Toronto hade jag varit vaken ca 22-23 timmar, vilket var max. Man vill ju inte missa mattider eller filmerna på det långa flyget…
Tre timmars flyg till Regina, Saskatchewan, och jag var framme mitt i natten. Tog en taxi till det det otrevligaste hotellet ever, som jag råkat boka. Slumrade under de där sex timmarna fram tills det var dags att gå upp, en fläkt höll mig vaken varje timme.
Med en obefintligt frukost (continental = sliskig muffins och slibbigt kaffe) hämtade jag ut hyrbilen vid flygplatsen. Strul med det men med en del tur och hjälpsam personal var jag till slut påväg mot Francis. Mötte Lonre som skulle visa mig runt de första dagarna. Första besöket var på en gård med bale grazing där de föder upp red och black angus. De säljer mycket tjurar på auktioner och aveln bygger mycket på ET.
Lunch (det blir mycket junc food här…) och två gårdsbesök till. Sedan bjöd familjen Klein mig på middag, hot wings. Väldigt trevligt!

Jag checkade in på mitt hotell och stupade i säng. Upp nästa morgon för frukost hos familjen Klein, belgiska pannkakor, gott kaffe (med mjölk!), bacon och yoghurt med jordgubbar :-) very nice!

Eftersom det var ishalka på morgonen blev vi sena. Vi besökte tre gårdar även denna dagen, bale grazing respektive swath grazing. Körde ganska långt, med minst en timmes körtid mellan varje ställe.

På kvällen körde jag tre timmar, med start runt 20, till Lanigan, norr om Regina. På vägen dit var det delvis dimmigt och lite jobbigt att köra. Var också nära en rådjurskrock, helt ensam där ute på highway. man möter inte många bilar så sent, lite trucks då och då.

Efter att ha sovit på ett bra motell den här gången, mötte jag Bart. Professor och forskare på University of Saskatchewan. han visade mig deras försöksgård där de föder upp black angus och kör försök med olika grazning system.

Tillbaka till Regina, en hotellnatt till, och nu är jag utanför Calgary. För tillfället på Western Feedlot i High River, där min kompis jobbar. Kul att spendera lite tid med någon man känner! Så nu ska vi hitta på något kul i helgen. Sen har jag några fler gårdsbesök här i Alberta innan jag åker upp till Peace River.